Ang det drastiska förändringarna i mitt liv.

Jo, har ju pratat en hel del om att förändra både det ena och det andra. Nu satt jag på jobbet (och det var ovanligt lugnt) så jag kom i hela andra tankar en den kaffekopp jag skulle dricka. Kom bort, djupt in i mina tankar:

-Är jag lycklig?
-Mår jag bra?
-Är det så här jag vill leva resten av mitt liv?
-Är det något jag vill ändra?

Och det var då jag kom på det!
Så jag sålde min mobil, köpte en moppe (ingen vespa eftersom jag inte har EU-kort), raggade upp första bästa och drog på en jorden-runt-resa haha.
Nej, men jag är lycklig till en viss del, lycklig för sånt som alla är lyckliga för, jag har ett hem, ett jobb och en familj jag älskar mer än livet. Och ja, jag mår bra för jag är frisk. Jag skulle kunna tänka mig att leva så här resten av mitt liv om jag inte känner för att sikta högre. Men det finns så mycket jag vill ändra.

Så jag får helt enkelt sluta vara snäll och göra alla till lags och bara säga vad jag tycker helt enkelt, sluta prata med folk som får mig att må dåligt. Bara göra sånt som får mig glad. För jag tycker att efter 24 år som lycklig med alla dessa saker som jag velat ändra, är det fan dags för förändring!  Alla ni som alltid funnits där för mig, oroa er inte ni finns kvar för alltid, i vått och torrt. Älskar er! Utan er skulle jag aldrig komma på det här och jag skulle inte ha styrkan för jag vet att ni finns där och stöttar mig på vägen för det är sånna ni är. Underbara människor! Ni vet vilka ni är!